Texterna är skrivna och fritt sammanställda av Håkan K Pålsson i januari 2024. Källorna är främst boken Stora Råby Socken av Anders Ohlsson 1954 samt Otto Rydings Bevaringsprogram om Stora Råby och Värpinge från 2002. Även bilderna är lånade ur Otto Rydings Bevaringsprogram om Stora Råby och Värpinge.

Råbylunds Gårds historia

Stora Råby & Stora Råby kyrka

Redan i förhistorisk tid har det lilla området som senare kom att kallas Stora Råby varit befolkat – detta vet vi efter flera stenåldersfynd och brandgravar bl.a. i den grusåker som löper genom byn. Stora Råby nämns första gången i dokument daterade 1123. Stora Råby kyrka som ligger mitt i byn härstammar från 1200-talet.

Merparten av markerna runt Lund ägdes av olika kyrkliga institutioner fram till reformationen då kronan tog över dem. Sedan 1600-talet har markerna i Stora Råby varit fördelade på tjugosex nummer, tjugofem gårdar samt gatehuset nummer 25. Råbylunds Gård var gård nummer 3 och innehar idag markerna också till gård nr 16.

Råbylunds Gård – i familjens ägo sedan 1785

Den 13 april 1785 flyttade rusthållaren Kjersten Eskilsson och familj från Virketorp in
på kronohemmanet Stora Råby No 3. Inom familjen berättas att barnen satt nerpackade i ett ”saltekar” då flyttlasset gick. Allt detta vet vi från kyrkoböckerna, men också från det gårdsarkiv som följt gården sedan flera hundra år. Nr 3 var det första kronohemmanet i Stora Råby som 1791 köptes ut från kronan och därmed blev ett skattehemman vilket innebär att bonden ägde det själv. Gården köptes ut för 41 riksdaler och 42 skilling.
Den s.k. Kjerstensensläkten har sedan dess drivit gården.

En mindre och en mycket stor omvälvning

Storskiftet genomfördes 1787-89 i Stora Råby och syftade till att minska det antal
jordlotter varje gård hade, men fortfarande skulle varje gård ha andel i varje ”sorts” jord. I Stora Råby fanns tre sädesvångar – Norre, Östre och Södre Wång – och dessa vångar skulle delas upp i som mest fyra ”fall” utifrån jordens godhet.

År 1805, mindre än 20 år efter storskiftet, enskiftades Stora Råby och gårdarna som
tidigare legat tätt tillsammans invid kyrkan flyttade nu ut på åkrarna till större sammanhängande enheter. Initiativet kom från dåvarande baron Rutger Macklean vid Svaneholms gods och hans revolutionerande idéer som snabbt fick spridning och en stor påverkan på bruket av markerna men också på det sociala livet och sammanhållningen i byarna.

Av byns tjugofem gårdar flyttade två tredjedelar ut och kvar vid byplatsen låg endast
åtta gårdar, varav Råbylunds Gård var en.

Krig, farsoter och bränder har härjat under åren

Under åren har gården och de boende påverkats av krig, farsoter och flera bränder. Den 11 maj 1728 brann tretton av byns gårdar ner. Brandens tros ha börjat hos Henrik Nilsson på nr 21, som trots tillsägelse hade låtit bli att reparera bakugnens skorsten. För detta fick Henrik 30 par spö och 2000 daler silvermynt i böter.

Den 2 maj 1767 var det åter dags då femton gårdar och fyra gatehus brann ner. Det var en kraftig sydostlig vind och alla hus väster om kyrkan brann ner. Branden hade börjar hos husmannen Måns Bengtsson vars hustru Olu Brorsdotter varit oförsiktig med elden och för detta dömdes hon till en månad på bröd och vatten då hon helt saknade tillgångar.

1930 brann hela gården ner efter att grannen som bodde söder om kyrkan, Assar Andersson, anlagt branden. Det visade sig att Andersson var mer förtjust i kortspel än av lantbruket som gick dåligt varför han satte fyr på flera gårdar varav också sin egen. Det var ett försäkringsbedrägeri som han också blev dömd för. När han kom ut från fängelset efter att ha avtjänat sitt straff cyklade han ut till dåvarande ägaren Nils Pålsson och bad om ursäkt, vilket enligt uppgift godtogs.

Gården som den ser ut idag byggdes upp 1931. Sedan dess har delar av gården brunnit två gånger till, i stallet 1944 och logen 1949, men man har då lyckats släcka bränderna. Delar av bjälklaget i byggnaderna är eldhärjat och spåren av det syns tydligt.

Gården nr 16 sattes i brand av pyroman Assar Andersson 1931 och byggdes sedan aldrig upp. Endast det gamla ”brygghuset” stod kvar som senare blev bostad. Under några år i början av 2010-talet lät Håkan K Pålsson uppföra fem nya hus i enlighet med den gamla gårdens inramning.

Bild till vänster: ruinerna av Råbylunds Gårds boningshus efter branden, med Stora Råby kyrka i bakgrunden.

Esarparen Nils Andersson

1932 förvärvade Nils och Anna Pålsson nr 16:s marker söder om bygatan av Nils ”Esarparen” Andersson och hans hustru Hanna vid Alberta kvarn. Samma år hittades Hanna död i kvarndammen och Esarparen fälldes för mord då man vid utredningen förstod att det fanns en älskarinna med i spelet. I Filmen ”Esarparen” från 1986 med Ernst Hugo Järegård i huvudrollen, får man ta del av hela förloppet.

Familjen på Råbylunds Gård

Bilderna visar familjen på gården, en fyrlängad korsvirkesgård med halmtak, på 1920-talet innan den brann ner 1930, samt senare på den nya gården som byggdes på hög sockel och i maskinslaget tegel, ritad och uppförd av byggmästare Berlin från Dalby.

På bilderna ser vi Anna och Nils Pålsson med de tre äldsta döttrarna Ester, Anna-Greta och Berit, Sonja och Pålle var inte födda vid tiden för dessa foton. På ett foto står Ester Pålsson (1920-2019) i vetefältet med nuvarande Råbylund och Linero i bakgrunden.

Paul ”Pålle” Pålsson (1941-1993) som tog över gården 1963 syns ridande på sin trähäst utstyrd i flygarkostym 1944.

Gårdens verksamheter

På gården har de traditionella sädesslagen odlats över tid, under modern tid också ärtor och sockerbetor. Djurhållningen försvann i början på 60-talet och gården som brukningsenhet lades ner 1992 då de tillhörande markerna arrenderades ut. Paul Pålsson bedrev en maskinstation och skötte då flera andra gårdar, bl a ”Senapskungens” marker.

”Pålle” som han kallades drev en rivningsfirma, tillverkade vagnar till lantbruk och jordbruksmaskiner till företaget Lilla Harrie. Han drev även Dumpercentralen AB. Under en tid fanns ett hjorthägn på gården just intill Stora Råby kyrka. På bilden
nedan syns nuvarande ägaren Håkan med hjorten Kalle och hunden Paula.

Gården idag

Håkan K Pålsson, ägare till Råbylunds Gård, köpte ut gården i samband med generationsskiftet och flyttade ner från Stockholm 2003. Alla gårdens byggnader har totalrenoverats och byggts om löpande med fokus på bevarande av kulturmiljön och hållbarhet i val av material och drift av gården. Råbylunds Gård är idag en levande mötesplats med restaurang, konferenser för upp till 150 deltagare, en Business Community med ett femtiotal verksamma företagare samt långtidsuthyrning av 18 bostäder.

Råby Institut

Råby Institut stiftades år 1838 av Överstekammarjunkaren Friherre Axel Gustaf Gyllenkrok. Gyllenkrok föddes den 14 juli på Björnstorps gods och hade ett mycket innehållsrikt liv i militären nära kungen, som riksdagsman och som akademiker bland di lärde. Han var ledamot av Kungliga Fysiografiska sällskapet i Lund och av Kungliga vetenskapsakademin. När han 1805 tog över Björnstorps och Svenstorps gods efter sin fars död startade ett stort reformarbete enligt enskiftets regler. Han var mycket framgångsrik i sitt reformarbete och blev snart en förebild för andra godsherrar.

Gyllenkroks namn är knutet till många donationer i Lund, främst av dem alla är stiftandet av Råby Institut. Inriktningen var barnavård med inriktning på de kriminella och institutet var det första i sitt slag i Sverige. På den tiden fanns det ingen skillnad på brott begågna av vuxna eller av barn, straffen var desamma.

Under åren samlade Gyllenkrok in pengar från olika håll för drift och utveckling. Verksamheten växte och kunde ta emot fler ungdomar. Han var personligen mycket engagerad i verksamheten och dess ”gossar” och besökte den flera gånger i veckan. Ofta samlade han eleverna till samtal, samkväm och musikunderhållning.

Institutet köpte löpande in marker från västra delen av Stora Råby och området växte och nya byggnader uppfördes.

Fortfarande idag fortskrider arbetet med att anpassa unga kriminella till ett vanligt liv, men verksamheten sköts sedan länge av statliga myndigheter.